BROBYGGET I HÄRNÖSAND

Den nya bron är inspirerad av den ursprungliga bron som byggdes i slutet av 1800-talet. Det var en vridbar bågbro med tre bågar, där mittendelen vrids 90 grader vid broöppning så att båtar kan passera. Den nya bron får en båge på den vridbara mittendelen. Bågen placeras mellan vägbanan och gång- och cykelbanan för att skapa en tydlig gräns och öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Det skapar också bättre utsikt över vattnet för gående och cyklister. Längs gång- och cykelbanan föreslås mindre utbuktningar med sittmöbler.

Den nya läktaren står på Bolagsbryggan, nära residenset. Den nya läktaren är byggd ovanpå en container. Containern går att öppna och gå in i vid dåligt väder. I containern finns information om brobygget och andra projekt i Härnösand. I och med den nya läktaren finns nu läktare på både fastlandet och på Härnön. Det är många som är nyfikna på bygget och nu kommer det att gå att följa från två håll.

Många har undrat vad det är för stora trälådor som står dels vid brofästet på Kronholmen och dels på pråmen i vattnet. Svaret är att det är spontlådor som ska användas när de nya brostöden ska gjutas. De nya brostöden är olika stora, men betydligt större än de gamla. Det blir ett stöd på varje landfäste och tre stöd i vattnet. På mittenstödet byggs ett maskinrum för den vridbara delen av bron. Det största stödet är 10 gånger 20 meter, alltså ungefär som ett normalt flerbostadshus. Spontlådorna är byggda av spontat virke och invändigt klädda med grova järnbalkar för att hålla emot trycket från vattnet.

Så här går det till att gjuta de nya stöden:

1. Marken eller botten där stödet ska stå schaktas ur. Nivån skiljer sig för de olika stöden. 2. Spontlådan sätts på plats. Den fylls då med vatten underifrån. 3. Pålar och stag borras ned i marken/botten inuti lådan. 4. En tätkaka gjuts i botten med en särskild vattenavstötande betong. 5. Vattnet pumpas ur spontlådan. 6. Resten av brostödet armeras och gjuts. 7. Brostödens överdelar förbereds för att brodelarna i betong ska kunna gjutas och mittendelen i stål monteras. 8. Spontlådorna rivs.

Det behövs ungefär 4 000 ton betong till bygget av Nybron. Genom att använda så kallad eco-betong minskar klimatbelastningen med upp till 30 procent jämfört med traditionell betong.

Projekt Nya Nybron! Härnösands Schakt & Trädgårdsanläggningar.  För PEAB river vi nu fundamenten från gamla Nybron i Härnösand och gräver ner 3 meter under vattenytan för nya brofästet på fastlandssidan. Cementbitarna rasar vid knackning ner på botten, grävs därefter upp och körs till Hemabs deponi. Djupet i kanalen är som 4-5 meter och det är inga problem att nå botten med grävmaskinens långa arm som har en räckvidd på 18-19 meter. Alla gamla fundament ska knackas ner, grävas upp och köras bort. Formen i spontat trä som nu står på pråmen ska så småningom lyftas ut i vattnet med hjälp av en 300 tons mobilkran och där inuti ska sedan fundamentet till nya bron gjutas. Trät sväller och tätas i vattnet och pumpar kommer placeras inuti formen för att hålla vattnet utanför. Samtidigt pålas för tillfälliga arbetsytor intill de nya fundamenten. På fastlandssidan byggs nu nästa spåntlåda som ska bli form för nästa fundament.

Den första bron färdigställdes 1894 och kallades Järnvägsbron, Långbron och Kronholmsbron. I folkmun sa man svängbron/vindbron. Namnet på bron ska från början ha varit Kronholmsbron. Dock ändrades detta till Nybron. Innan denna första bro stod klar, 1894, hette sträckan från Storgatan upp till Brunnshusgatan ”Gymnasiegatan” och stumpen från Storgatan ned till vattnet ”Gymnasiegränd”. När bron byggdes rätades gatorna ut och den sista backen upp till Kastellgatan gjordes i ordning och alltihop döptes till Nybrogatan. Det kom att bli en 1090 meter lång paradgata. Nybron – svängbron var öppningsbar. Den öppnades via kugghjul som två ”vaktmän” satte i rörelse via en stående vev. Denna vev höll vaktmännen i på varsin sida och sedan påbörjades en lustig ringdans, som skulle ha imponerat stort på vilken danslärare som helst och detta fick bron att svänga (öppnas). En del av denna, första bro, finns att skåda på Mannaminne. Nya Nybron, som man nu har rivit, var istället en klaffbro, byggd 1937, med spännvidden 17,7 m, konstruktionslängd 103 m och bredden 14 m. Avstånd till medel högvattenyta var 3,5 meter. Denna bro öppnades via en elhydrauliskt maskineri.

En sista cruising över bron

Tillfällig bro mellan Kronholmen och Härnön

Temporär bro mellan Kronholmen och Skeppsbron Härnösand. Den nuvarande bron invigdes 1938 och behöver ersättas av en ny. Bygget kommer att pågå 2024-2026.

2024-08-30

Svängbron 1927

Bågbron invigdes 1894

Nybron, Vindbron, Kronholmsbron. Nybron blev färdig för trafik under slutet av 1894. Den var först avsedd att förses med järnvägsspår, men den planen övergavs tillsvidare. Det var en svängbro av järnkonstruktion och vållade en hel del besvär i gång och körtrafiken då den öppnades för sjöfart vid samma tid som post och tågresande skulle passera.

Bågbron / Nybron

Nybron invigdes 1938 / Den nuvarande klaffbron invigdes 1937. Den nya bron ska heta Nybron och det blir en bågbro som ska vara i stil med den allra första bron som byggdes i slutet av 1800-talet. Den nya bron ska också ha en vridbar öppningsdel i mitten för att släppa igenom båttrafik. Under tiden bron byggs kommer Peab att bygga en tillfällig bro för att lösa den befintliga trafiken. Byggstart i juni 2024. Bron planeras tas i drift i juni 2026.

En anrik byggnad. / Sj Resebyrån som sedemera blev Café Skeppet har nu rivits 2024-04-30 på grund av brobygget.

Cafe Skeppet / April-2024

Innan Nybrons tillkomst. / År 1845 beslöts att ordna med färjerodd mellan Kronholmen och Härnön. En roddbåt skulle anskaffas och två bryggor skulle ordnas genom stadens försorg. Den som antogs till roddare skulle vara berättigad att uppbära 8 rundstycken banco av varje passagerare mot skyldighet att alltid stå till tjänst mellan kl. sex på morgonen och tio på kvällen från början av Maj till början av augusti samt den övriga tiden så länge dagsljuset räckte och sundet var öppet. Bryggorna ordnades ungefär nedanför nuvarande Stadshotellet. En särskild färgroddsordning fastställdes 1848. Denna innebar två båtar och två samtidigt tjänstsgörande färjkarlar. Dessa skulle tillse, att det alltid fanns en båt på vardera sida av färjleden. När en båt blev upptagen, skulle alltid båten på motsatta sidan också ros över, oavsett om passagerare fanns eller inta. Den relativa ringa avgiften irriterade trots allt kronholmsborna. Man menade, att när de på Härnön boende fick gå gratis på gatorna, borde även färjrodden vara gratis. Flera framställningar om fri överfart gjordes också till magistraten och drätselkammaren men utan resultat, frånsett att det bestämdes, att skolbarn skulle få åka gratis vid färd till och från skolan. Trafiken växte. Hösten 1876 anhöll en ångbåtsägare att få ersätta roddbåtarna med en mindre ångbåt. Drätselkammaren ställde sig emellertid avvisande. Anledningen var närmast, att vederbörande båtägare också tänkt att ibland få använda sin båt i trafik på Älandsfjärden. Han skulle visserligen vid sådana tillfällen tillse, att roddbåtar fanns tillgängliga, men drätselkammaren ansåg arrangemanget för osäkert. Stadsfullmäktige beslöt i alla fall på vissa villkor medgiva projektet, men planera på en ångfärjeförbindelse blev aldrig förverkligade. Våren 1878 höjdes taxan för överfarten till 2 öre på dagen och 5 öre på natten. Kronholmsborna satte då in egna roddare, som konkurrerade med stadens. Dessa senare blev givetvis ekonomiskt lidande, varför de klagade och ville ha bort konkurrenterna. I annat fall hotade de med att säga upp sig. Enda resultatet av aktionen blev emellertid, att magistraten beordrade hamnmästaren att tillse, att stadens landningsbryggor blev förbehållna stadens egna roddare och att dessa inte på något sätt blev hindrade i sitt arbete. Konkurrenterna kunde enligt drätselkammaren få hålla till längre mot norr vid Backgränden. Där hade man redan ett år tidigare fastän utan egentligt resultat sökt ordna en andra färjled på grund av “den starkt anlitade samfärdseln mellan Kronholmen och den övriga staden”, som det hette i kammarens skrivelse i ärendet till magistraten. År 1879 sänktes taxan till 1 öre på dagen och “konflikten” bildades. Här må för fullständighetens skull inflikas. att man alltsedan år 1886 brukat ha en flotte utlagd mellen Kronholmen och Härnön till lättnad för trafiken framförallt vår och höst, när isen varken “bär eller brister”. Från början var bron endast avsedd för gående men från och med år 1884 var den förstärkt och blev tillåten även för åkande. Sedan Nybron tagits i bruk hösten 1894 och flottbron till Kronholmen blivit överflödig, kom den i många år att tjänstgöra som extraförbindelse över Kanalen vid Packarlaven, en genväg bl.a. för besökande till badhuset på norra delen av mellanholmen.